Min och Alvas idrottslektion avslutades med kommentaren: jaa, ni delade upp det, och hur mycket plats man tar sen beror ju på hur man är som person... Där fick Alvis ett ursäktande leende, jag kan tyvärr inte låta bli och springa runt och skrika och gorma åt folk, det går inte, är jag i mitt rätta element så tar jag plats, höhö.
Sedan kilade vi upp på stan och åt en underbar kladdkaka på Fikafabriken, innan vi drog vidare och fyllde stan med skratt och funderingar om vi inte är klonade...
Är lite stolt över att jag fick med mig en träningsväska och ett linne, grymt är det faktiskt.